just detta inlägget ska jag rikta mig åt min kära mormor.

gudrun clason
hennes liv var inte alltid det lättaste.
hon fick min mamma någon gång i tjugo års åldern. henne uppfostrade hon nästan helt själv med hjälp av hennes egna föräldrar med. Eftersom pappan som aldrig direkt har varit med i bilden inte visste om att han fått en dotter. Det fick han reda på för några år sedan.
men varje fall min mormor, hon var alltid givmild och gjorde allt för sina enda barnbarn, jag och min lillebror. det var alltid lika mysigt att träffa henne, man kunde sitta och prata i evigheter.
något hon var riktigt bra på var att måla, speciellt landskap.
åå dem var så fina.
synd att hon inte förde det vidare till mig. Även sjönga var hon bra på. Hon sjöng ofta för mig och cornelis när vi var små samtidigt som hon spelade dragspel eller piano.
många roliga minnen skapade vi med varndra
ett speciellt mine som jag kommer ihåg, som jag alltid skrattar åt när jag tänker tillbaka.

jag var nog runt 9-10 års åldern. jag och min lillebror skulle sova hos mormor. Då på kvällen bestämde jag mig för att vara snäll och hjälpa mormor med att städa lite i hennes lägenhet som var ganska stor. Tänkte att jag skulle skura golvet. jaaaa skurat blev det allt.. men hmmm!? vet inte om man skulle gjort som jag och cornelis gjorde. men varje fall.
jag tog en schampoo flaska och började spruta ut det i den långa hallen som sträckte sig ända bort till köket. jaaa det var inte lite schampoo heller och sen började vi fylla flera glas med vatten och hälla ut på golvet.
Ja ganska snabbt blev det som ett enda stort bubbelbad på golvet. Så vi gick och hämtade plastpåsar och satte på fötterna!   snacka om att göra värsta skriskobanan inomhus.
Mormor tyckte det var jätte skoj, hon hade alltid glimten i ögat. Aldrig någonsin att hon höjde rösten på mig eller min bror! hjälp vad vi skrattade!
slutade med vi la ut flera av hennes kjolar på golvet som fick torka upp vattnet!!
mmm det lukta gott varje fall!

27 maj 2011
så ringde mamma till mormor.
när mormor svarde så lät hon inte som hon brukda. hon pratade på något helt annat språk. fncbchsbhcbsjhbcbjhbccbjbcjdbcjsbcjsbjx...........
pappa ringde en ambulans och dem åkte till henne med engång.
väl inne på sjukhuset så trodde dem att hon hade fått en stroke,
så hon låg inne i två veckor ungäfer.
jag kommer inte riktigt ihåg alla datum och veckor under de hära månaderna.
sen mådde hon ganska bra emellanåt. men sen hade hon väldig ont så hon fick en del smärtstillande.
min mormor var en stor rökare och det hade hon vart i säkert mer än 30 år.
så hon hade fått en tumör som satt i huvudet....
alltså cancer.
Det gick veckor efter veckor hon åkte fram och tillbaka till flera olika sjukhus, nästan så hon blev ännu sjukare av det.
jag fattade nog aldrig allvaret i det som hållde på att hända.. i mina ögon så fanns det ingen annan utväg än att skulle bli frisk och flytta hem igen.
hon bodde hemma i några dagar, och hon mådde som aldrig förr och då blev vi glada och trodde att hon skulle klara åtminstånde ett år till. men nej hon fick ett återfall och åkte tillbaka till kss i skövde och var där i en månad.. tills det bara gick sämre och sämre.. den sista tiden fick hon flytta till falköping och bo på sjukhuset.
det var den värsta tiden i mitt liv att se henne, bara må sämre och sämre.
jag var hos henne nästan varje dag i 4 månader, bara för att få vara nära henne dem sista månaderna i hennes liv.
det var nog en av de sakerna som hållde henne vid liv så länge.
men dagen kom, och hon försvann..
den 27 juli 2011 dog hon

Jag kommer aldrig glömma henne, hon kommer alltid finnas vid min sida. just nu är hon en ängel som vakar över mig i allt jag gör!

mormor kommer alltid finnas i mitt hjärta <3